Maddie´s Training

ÄNTLIGEN!!

Det var på tiden att jag tog mig ut på mina älskade morgonpromenader. Runt halv 8 imorse ville Signe har frukost så jag gjorde iordning en macka, yoghurt, jordgubbar och blåbär åt lilla snörvel- och hosfröken. Jag kände mig pigg så jag tog tillfället i akt och klädde på mig för en promenad. Ullunderstället, överdragsbrallorna och skidjackan åkte på och jag begav mig.

Termometern visade - 6 grader, lagom kallt. Jag skull ha tagit på mig min tunna men vindskyddande buff runt halsen för det var lite dragit åt den. Men efter en 10 minuter var jag ändå varm så det gick bra. 

Jag och Krister tog tillfället i akt och åkte till Harsa med längdskidorna i beredskap. Senast jag åkte skidor var i Norge så det är nått år sedan. Jag minns de långa, branta backarna i Holmenkollen som avslutades med en tvär sväng, så det var med skräckblandad förtjusning som vi begav oss ut i spåret. 

Spåret var delvis fint och delvis slitet. Det märktes att det snöat dåligt iår då det stack upp blåbärsris och andra buskar lite här och där i spåren. Jag lyckades valla så pass bra att jag slapp vara bakhal och det underlättade min åkning. 
Idag har jag träningsvärk i ben, ljumskar och höfter. Trots vårat lugna tempo märks det att skidåkning är otroligt effektiv träning. Ett stort plus till är att man får i sig massor av frisk luft och att färdas genom skogen är en underbar meditation. 

 

I mars blir hon tre år och hon är väldigt välutvecklad. Hon kickade fotboll som ett proffs i somrast, och har överlag väldigt bra balans och kordination. För en vecka sedan, 27 december, bestämde vi oss för att ta med henne till skidbacken och prova.

När vi lastade in våra skidor i bilen så undrade hon förväntansfullt vart hennes skidor var. Vi fick skynda oss in till skiduthyrningen och lilla fröken ville ha "parta pjäxor och lila pidor". Hon fick svarta pjäxor men det blev ett par svart/röda skidor. Hon var överlycklig ändå! 

 

I över två timmar var vi i backen och Signe stortrivdes. Hon höll i sig i en stav som Krister höll framför sig och var stabil mellan hans skidor. Hon tjöt av skratt nerför backarna och blev irriterad när vi var tvugna att stå i kö till liften. På slutet blev hon irriterad på att när hon försökt gå framåt åkte hon bakåt, men annars var dte inte en sur min på hela tiden. Är det fint väder imorgon ska vi ta oss en tur till!

 

Whooooaaaaa, det är år 2014!!

Jag funderar på om jag ska börja skriva ner min träning här igen. När jag startade den här bloggen kom jag inte riktigt igång med den och såhär i efterhand ångrar jag det lite. Träningen har inte uteblivit, men det är svårt att hålla koll på hur aktiv man varit, vilka mål som uppnåtts och inte minst hitta motivation! Jag startar i alla fall det här året med ett inlägg om hur träningsåret 2013 såg ut i grova drag och hoppas att min inspiration till att blogga återkommer...

Här kommer en snabb sumering av träningsåret 2013!

Jag utbildade mig till MRL(MageRumpaLår)- instruktör i början av året. Jag började som ledare på sommaren då jag körde sommar-MRL varannan vecka. På höstterminen fick jag ett fast pass på söndagar och det har fungerat jättebra. Även om MRL inte var mitt förstahandsval när jag mailade Gymmix om att jag ville bli instruktör så har jag verkligen tagit den träningsformen till mitt hjärta. Konditionstoppar varvat med styrketräning är väldigt effektiv träning! Jag bygger mina egna pass och det tycker jag är väldigt roligt. Det är också en frihet att jag när jag vill kan byta ut en låt eller ändra i en koreografi. I´m the boss!

 

Vi hade styrke- och konditionsträning på schemat på min utbildning till friskvårdskonsult. I några veckor hade vi lektioner på gymmet istället för i skolbänken och herregud vad kul det var. Trots att jag ändå är en ganska van gymmare så lärde jag mig väldigt mycket och har sedan dess satt ihop flertal träningsprogram både åt mig själv och åt betalande kunder. Jag är väldigt stolt över den kunskapen.
Konditionsträningen innefattade lite mer föreläsningar och skolbänkssittande men även där praktiserade vi. Genom bland annat pulsträning i spår och olika tester på på bana, exempelvis coopertestet är ett av alla vi utsatte oss för.

De veckodagar jag bott i min lägenhet har min Sundsvallssambo, den hårdtränande fyrabarnsmamman Terese (aka Mean Machine), släpat upp mig tidigare än vanligt för att vi ska hinna köra cardio innan skolan börjar. Jag har alltid gillat att röra på mig det första jag gör när jag vaknat men latat till mig lite sedan jag flyttat hem från Oslo. Detta var precis vad jag behövde. Dessa morgonpass har varit guld värda och det var även på ett av dessa som jag sprang min första mil någonsin. Klockan 7 på morgonen, den 15 oktober 2014 tog jag mig en mil på löpbandet inne på Star Gym. Vilken underbar känsla!! 69 minuter tog det.

Jag genomförde två lopp den här våren. Blodomloppet i Hudiksvall och Vårruset i Sundsvall, båda på 5 km. Jag har aldrig tidigare sprungit ett lopp men det ska ändras på. Jättkul och inspirerande! 

Under sommaren hade jag ett uppehåll från styrketräningen och då insåg jag att jag får ont i bröstryggen av att inte belasta den. En bra och nyttig upptäckt. Sluta aldrig träna! ;)

 

Jag har också blivit av med mitt onda vänstra knä. Genom stabilisations-, balans- och styrketräning har jag byggt upp muskulaturen runt mitt knä. Jag fick också reda på att jag hade försvagade glutéer (rumpmuskler) och det kan också göra att man överbelastar sina knän (och/eller rygg och/eller lår). Så jag har även tränat rumpa som en dåre. Resultatet - inga problem som helst med knät! TACK!!!!

I november utbildade jag mig till instruktör inom BTM. BornToMove är Les Milles barn- och ungdomspass. Under tre dagar gick vi igenom sex klasser. 2-3 år, 4-5 år, 6-7 år bounce, 6-7 år dance, 8-12 år och 13-16 år. PUST! Tre fartfulla dagar som gav rejäl träningsvärk. Jag har tidigare lett barn och ungdomar inom drill. Jag hade en egen förening och som mest hade jag 50 elever mellan 6-16 år. Jag tycker det är fruktansvärt givande att leda dessa åldrar och ser fram emot att leda 8-12 åringar nu på vårterminen. Förhoppningsvis tar vi in fler av dessa klasser nästa termin då jag slutat skolan och antagligen har tid att leda fler klasser. 

Höjdpunkterna detta år var:
♥ Blodomloppet, jag blev positivt överraskad över hur bra att lopp kan få en att må. Mitt mål var under 35 min och    jag sprang på 32. 
♥ Milen! Jag sprang verkligen en mil!
♥ BTM-utbildningen, så kul!
♥ Pulsträningen har tagit mig till en  ny nivå efter att jag lärt mig att förstå min puls. 

Drog med mig en tjej från min grupp med livsstilsförändrare runt sjön med ett varsit par stavar...

Jag har via skolan blivit utbildad stavgångsinstruktör och det har blivit en konditionsform som jag fullkomligt älskar. Med hjälp utav stavarna och rätt teknik kan man lätt komma upp i 90% av maxpuls om man vill köra intervaller eller bara optimera sin vardagliga promenad. Några fördelar med stavgång är att man kommer ut i friska luften (det är svårt att köra stavgång på ett löpband ;), man förbättrar sin kondition och tvingas pusha sig själv lite extra, det kan fatiskt lidra värk i nacke och axlar, det är skonsamt för knän och leder samt att pulsen ökar och fettförbränningen sätts igång ordentligt. 

PLUS ATT DET FAKTISKT ÄR RIKTIGT ROLIGT!! 

Skulle det vara någon av er som läser det här som har lust att prova så har jag ett par extra stavar och går mer än gärna tillsammans med någon så jag får sällskap. =)

Idag höll vi ett jämnt och fint tempo. Min medelpuls var på 69% av max och det är perfekt för fettförbränning. Både överkroppen och benen fick sig ett härligt pass där runt Kyrksjön. I like!!

 

Idag spenderades dagen i Järvsöbacken!

Min kusin André är hemma i Ljusdal på besök så jag och Krister gjorde honom sällskap i backen. Med -14 grader, snö och blåst var det inte de bästa förutsättningarna för skidor och bräda men sålänge man har bra kläder kommer man långt!


Från klockan 11 nästan fram till klockan 16 var vi där. Förutom en snabb fikapaus och lite prat innan vi åkte därifrån var det full fart hela tiden. Nån dag ska jag ta på mig pulsklockan när jag åker bara för att se om det blir nån pulsökning i nedfarterna. Adrenalinkick får man definitivt, särskilt i de svarta nedfarterna... ;)

Nu är jag helt förstörd, sitter under täcken i soffan och väntar på melodifestivalen. Och jag tänker inte röra mig en centimeter längre, det ska vara till köket eller toan i sånna fall... ;)

Igår blev det en förmiddagspromenad med Signe!

Vid 11-tiden ska hon sova middag i 2 timmar och då passar det perfekt att natta henne i vagnen. Hon somnar jättebra i den och jag får samtidigt en promenad. Att skjuta en barnvagn framför sig med 12 kilo barn i, särskilt på vinterunderlag, är tyngre än vad man tror. Det blev ingen långpromenad idag, men bättre lite än inget... =)

Min plan är att träna ben på söndagar men igår blev det inte så. Vi tar det idag istället! =)